vossarinnan

Idag har jag återigen varit till Marie och gett henne Fragmin injektionen. Känns bra att kunna hjälpa henne med detta i allafall. För nu börjar en olustig känsla smyga sig på inom mig, en känsla av maktlöshet. För när Marie åker på måndag så kommer vi ju inte att få träffa henne på ett tag, men jag kommer att åka upp till henne i Mars skulle jag tro. Vi får se hur tiden löper an... kan ju hända att det blir båd tidigare eller senare, allt beror på hur hennes kropp svarar på de nya stamcellerna. Men i vilket fall som helst så ska jag åka till henne bara det passar.

Ibland kan jag tänka på att mitt i denna "karusell" finns det faktiskt en person som blir lite bortglömd... det är Jan. Utan honom (Maries bror för övrigt för er som inte visste) så skulle inte Maries chanser se så goda ut att faktiskt bli bra! Jag tycker att han ska ha en stor eloge för sin donation av stamceller till Marie! Han är värd att få en "stjärna" för detta, och utav mig får han verkligen det!! Jag är så tacksam och glad att denne lille pajas till kusin finns! TACK JAN!

Annars har det varit lugn idag, vi har precis kommit från affären efter att Olivia fått köpa sig lite lördags godis. Hon har för övrigt varit hos Lina hela dagen och lekt. Jag tycker att det är roligt att dessa två små busar kommer så bra överens...
Men nu ska jag slå ner röven i soffan faktiskt!

Häj så länge!